Pettersson: Rädd Davidsson avgör - till Frölunda
Men egentligen är det hela mest tragiskt.
Och jag är rädd att det kommer att avgöra hela semifinalen - till Frölundas fördel.
Ni vet hur det vanligtvis brukar låta; en spelare gör inget lag. Speciellt inte om det handlar om en utespelare.
Men Johan Davidsson, 33, är ingen vanlig spelare.
Han är kaptenen. Han är elitseriens bäste forward. Han är viktigare för sitt lag än någon annan utespelare i landet.
Men precis när det gäller som mest spelar Johan Davidsson säsongens sämsta ishockey. Vilket inte är så konstigt - egentligen borde han väl inte spela alls.
Mot Timrå gick det ändå. Tack vare att spelare som Tedenby, Ullström, Piros klev fram och fyllde luckorna.
Men jag begriper inte hur det ska räcka mot Frölunda.
- Jag önskar att jag kunnat spela så bra som grabbarna i fjärdekedjan. I stället sänker jag klassen på vår förstakedja just nu.
Han säger faktiskt så.
Johan Davidsson är inte bara skadad, han är dessutom både brutalt ärlig och självkritisk.
Nej, han vet inte om han spelar första semifinalen. Jo, det blir nog operation efter slutspelet. Nej, han kan inte gå för fullt ens i ett enstaka byte. Jo, VM är naturligtvis i fara.
Han kunde ha lagt till att faran omfattar även en plats i SM-finalen.
HV 71 är naturligtvis mer än bara Johan Davidsson. Mycket mer. De har en bredd på sina producerande kedjor som måste få exempelvis Luleås tränare att sucka av avund.
De har en målvakt i Stefan Liv som ensam vände den här serien när han ensam höll HV 71 kvar i den sjätte matchen trots Timrås makalösa anstormning.
De har slutspelets allra kyligaste tränare.
Men de har inte längre hemmaplansfördel. De har däremot ett ännu svårare motstånd.
Och de saknar sin härförare i toppform.
- Några av oss måste upp minst ett snäpp. Däribland jag. Vi måste ha ett par kedjor som producerar varje kväll, säger Davidsson.
Men din skada lär väl knappast bli bättre av matchandet?
- Nä, så är det väl.
I den sjunde matchen mot Timrå var det ändå Davidsson som i power play med ett drömpass bäddade för det matchavgörande 2-0-målet.
Och kanske är det så Kenta Johansson kan tvingas att matcha sin kapten: Enbart i power play.
Timrå gjorde en väldigt bra kvartsfinal-serie. Spelare som Oscar Sundh, Anton Axelsson och Johan Andersson får inte direkt fly undan autografjägare om de passerar Stureplan - men de här veckorna har de spelat som stjärnor.
Och, som skrivet: Utan Stefan Livs sanslösa match 6 hade de varit klara för semifinal.
Däremot blev jag besviken på Challe Berglund den här kvällen. Och överraskad, kaxige Challe har annars alltid varit en liten personlig favorit.
Men det är i djupaste motgång de riktigt stora ledarna växer som mest.
De som inte fortsätter att gnälla på domare för misstag i tidigare matcher. De som inte väljer att svara "Goddag Yxskaft" på kritiska frågor. De som i rollen som förlorare inser att det är dags att byta ut kaxigheten mot ödmjukhet.
Dit hör inte Challe Berglund än på långa vägar. Tyvärr.
Av Tomas Pettersson
tomas.pettersson@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan